Loppas Blogg

så idag blev det klart, det sista med städningen av lägenheten och utflytt av de sista av de andras saker, samt inte minst att de sista nycklarna kom till rätta! Skönt, nu är det bara vi! vi tre vänner om ska bo ihop. Hade en otrevlig förmiddag med ett "möte" med en av de som bott här innan, vill inte prata om det, men trevligt var det inte i alla fall och jag vill aldrig se honom igen.

Men NU kan det börja liksom, känns hur bra som helst. Känner mig rätt inbodd redan i mitt nya rum. Kommer bli ännu bättre sen med lite detaljer som jag saknar. Ska rama lite bilder som jag tagit, på familj och trevliga platser. Samt att jag behöver växter. Behöver något grönt. Ska nog investera i en större matta också. Tror det ska bli en rund grön lurvig = ) Det fungerade bra med mina små innan i det andra rummet. Men nu känns de lite ensamma och små. På torsdag kommer hyresvärden (om allt går som planerat) och hämtar en rälig soffa som ska bort och ska lämna en ny soffa till mig en till Louise och en till Peter, eller som alternativ två fåtöljer. Vi får se fördelningen. Det ska bli så skönt att få det nya så att allt är på plats som vi vill ha det.

Ska ta lite bilder på det så småningom. Men nu ska jag slagga in, det har varit en så sjuuukt lång dag så nu får den vara slut. Imorgon börjar det, det bra livet. Vårt liv så som vi vill ha det.

Tommy Franzén som jag (m.fl) gjorde Peter Pan med för ca 120 år sedan (eg. år 2000 i lilla Lund) = ) han tar nu världen med storm i So you Think You Can Dance in UK! jag blir så glad o stolt när jag ser honom! Och så glad o stolt å hans familjs vägnar. Vet att Elena o Mattias o Wille så så så gärna hade velat åka dit o suporta. Hoppas ni kan göra det om han går till final, tänk att han e i semi nu!! sjukt kul o GRATTIS TOMMY!!

Tommys SOLO v4 Rockar fett!

Tommy & Mandy v4, sjukt bra detta också!! Nigel ÄLSKADE DET!! = )

Tommy & Janet v3

Så, om någon e i England o kan rösta! så gör det!! Håller alla tummar jag kan för att det ska gå hela vägen! kram kram

ja det har varit en jättebra helg, men den gick allt för fort, men ändå hann vi med att göra en hel del tycker jag, och samtidigt bara vara. Kristofer var här och vi hade varit ifrån varandra längre än någonsin tidigare när han kom i fredags. Vi hade då inte träffats på tre veckor och en dag. . . det är länge för en förälskad själ. Så det var så klart hel underbart att ses igen. Fredag kväll var vår. Mys, vin, prata, prata, ut o äta, prata. Och att få lägga sig tillsammans! denna lyx av närhet.

Lördagen blev traditionsenlig med Melodikrysset och frukost. Sen ut på stan och jag shoppade en vinterjacka, precis som planerat! jag gillar den, men blev egentligen förälskad i en annan lite dyrare jacka, , , så den ska jag nog gå o köpa i veckan. Men jag gillar den jag köpte också och den var billig som tusan! Röd dunjacka för 299kr! Ett klipp i det kalla kalla Oslo.

Sen kom Louise och hennes pojkvän Jonas o vi bar in alla hennes saker och satt o snackade o sen kom Lasse. Lite mat o vin o sen iväg till bio! AVATAR stod på programmet. Förväntnnigarna var ganska så höga måste jag säga. Men bara att kliva in i den ENORMA biosalongen gjorde mig lite smått hänförd. De som känner mig vet ju sen att jag väldigt enkelt blir medrykt i film eller tv, så nä, jag blev inte besviken på Avatar. Jag tycker den var superbra! Spännande, medryckande, vacker som tusan, storslagen, välgjord och mer där till. Jag var rätt tagen efteråt måte jag säga. Det här med 3D var jag först helt vild med, jag blev liksom helt skrämd när saker kom flygande i reklamerna innan. . . min primitiva hjärna som aldrig haft ett par 3D glasögon att brottas med tidigare kunde nog inte riktigt greppa det hela. Men efter ett tag så var jag bara helt inne i det och njöt av att sugas in i Pandoras underbara värld.

Jag känner mig inte depimerad eller självmordbenägen så här efteråt som vissa artiklar talat om att andra blivit. Men det finns en längtan tillbaka till att få försvinna in i allt det där vackra. Betyget då? ♣♣♣♣♣ (5) jo jag måste ge den en femma. Kankske ett par mått av delar som var förutsägbara, men va fan, det gjorde ju inget eftersom det var det man ville skule hända ju :-)

Sen efter bion så blev det drink hos Lasse och sen en promenad till restaurang Ruffino som ligger precis vid slottsparken och Ibsenmuseet. Det var verkligen supergott! Åt nån pasta med hummer och krabba.

Sen idag så blev det lyxfrukost på Bagels & Juice. Gott. Det flyttstädas här hemma (ja kors i taket!!) så vi ville inte bråka runt i köket med frukost o så. Och det var mysigt att komma ut tillsammans bara Kristofer och jag, sitta o mysa o prata innan det var dags att promenera till bussen. tiden har verkligen gått alldeles för fort. Det var inte alls kul att säga hejdå. Det enda som tröstar lite lite är att jag har en hemresa bokad o betald till om mindre än 2 veckor! kommer hem till Malmö den 12/2!

ja livet just nu är varierande och svängande. Idag är jag glad (har visserligen inte satt foten i köket än, men iaf). Åkte från jobbet med tricken till Nationalteatret och därifrån vågade jag mig på min Jungfrutur på T-banan. Det gick helt ok för mig får jag väl säga, en station i fel riktning och två åt rätt. T-bana e inte min grej, fö rjag kan inte se vart åt jag far. och så tycker ja instruktionerna e för schablonartade.... men men. Skulle försöka leta rätt på en djuraffär o tänkte att det var dags att prova. Fann den faktiskt till min stora förtjusning, men upptäckte att den var stängd. Vad är de egentligen för affärer som stänger kl 17? uppenbarligen denna. Får ta mig dit imorgon istället, för då lyxar dom till det för kunderna och har öppet til 18!



Men jag blev liksom inte modstulen för detta. Knatade iväg tänkte ta en trick hem, men insåg den skulle dröja 9 minuter. Så jag promenerade i den riktning som kändes hemmåt. Till min förvåning upptäckte jag efter ett tag att jag faktiskt kände igen mig, inte riktigt där jag trodde att jag var, men i alla fall. Så jag styrde om en smula, var lite vilsen men råkade sen känna igen mig igen. Jag lär mig med andra ord. Liknande vandring hände igår när jag hoppade av bussen hem lite tidigare för att jag hade sett en ica som hade nått erbjudande. Så efter att jag handlat så skulle jag ta en liten genväg hem. Det blev kanske inte den närmaste vägen, men det blev närmare än om jag ahde gått som bussen kör och det gick troligen inte långsammare än om jag väntat på buss, bytt buss eller gått sista biten från ena bussen. Kändes iaf bra efteråt och jag upptäckte nya vägar.

Fick komma på middag hoss Lasse igår vilket också var en liten räddning i vardagen. Jag vill ju helst inte sitta hemma i asyl på mitt rum. Så det kändes bra att bara vara hem med det jag handlat och sen iväg igen. Tackar Lasse för en god o trevlig middag. Nu har vi troligen två konsertbesök inbokade. Ska bara köpa biljetter också! Yea!

Annars har jag ju haft mitt Ketshup-utbrott i måndags. jo. jag fick ett utbrott över en i mångas ögon så trivial sak som ketshup. Jag kom hem, hade jobbat över, var hungrig, o hade planerat makaroner och korv, rätt och slätt. Men då jag grabbar tag i ketshupflaskan i kylen så är den så gott som tom. Jag blir vansinnig. För sedan jag kom till Oslo med en halv stor flaska Heintz så har jag ätit ketshup en (1) gång och då åt jag famifan inte fem dl. Så någon/några idioter som bor i denna lägenhet har tyckt det trevligt med en Heintz att mumsa iväg på. Jag skrek o gastade o svor, men ingen var hemma att ta emot min vrede. De kom sen o då fick de en lite mer sansad men alvarligt framlagd kommentar om det hela.





Vederbörandes billiga First Price ketshup stod dock halvfull kvar i kylen. . . snacka om provocerande!

På söndag så flyttar dom ut. Så då ser jag fram emot en mer ordnad tillvaro tillsammans med de två som jag faktiskt har valt att bo med. Louise kommer på lördag! det blir trevligt!

kan inte motstå att lägga upp lite bilder från valparna som mamma mailat.
Synd om mamma att vara fast i skogen i Motala, med alla planer om kastas omkull (Qui vill inte ha någon annans sällskap...) men trevligt sällskap har hon ju iaf av de små!







Håll med mig om att man liksom inte kan få nog! dom e så söta! och tänk sen när dom börjar tullta runt och har öppnat ögonen! jag vill dit!

nu börjar helgen gå mot sitt slut. Jag måste säga att jag är nöjd med helgen. Hade en trevlig partykväll i fredags, inte allt för bakis i lördags. Orkade upp igår och tog en bra tur på stan. Utforskade områden osm jag inte gått i tidigare, gick på egen hand. Var på museum, Oslos Design och Arkitekturmuseum, var på Rådhuset. DogA (design och Arkitekturmuseet) var rätt kul att se, lite mkt text för att det skulle vara helt lättillgängligt för mig som inte läser norska så kvickt så jag kan skumma. Men det var kul att se, litet o greppbart och fri entré. Grünelykka som var det område som jag strosade runt mest i var trevligt. Munk har tydligen bott där på en hel massa olika adresser, en hel del fina parker och vackra hus. Säkert ännufinare på våren och sommaren, för älven rinner som längs med stadsdelen med grönområden runt. Fikade på ett mysigt ställe som jag inte minns vad det heter.



Sen gick jag till Rådhuset för jag trodde jag skulle titta på en isskulptur... men den var i ett tält, vet inte om den inte var klar än. Så jag gick in i Rådhuset istället och det ångrar jag inte. Supervackra väggmålningar som liksom kändes ändlösa. Jag gick först runt sakta sakta i alla rum o sen satte jag mig en lång stund i den stora entré hallen och bara tittade. Också fri entré och öppet alla dagar till 18! Tog en hel massa bilder som nog kommer komma upp på hemsidan så småningom. Men smakprov kan ni få här så länge.



Kvällen blev lugn och sen vaknade jag till ett inferno av ölflaskor imorse. Lyckades dock komma över det illaluktande mötet och fixade mig en god frukost. Städade rummet och smådjuren och gick sen o fikade med Andreas. En lugn och bra dag med andra ord. Nu knaprar jag på kvällsmaten och ska nog ta o titta på nått tv-program sen. Ladda inför en ny vecka.

Nu är det faktiskt bara 5 dagar till Kristofer kommer hit! Hurra! jag ska jobba massa fort fort så tiden flyger iväg o det plötsligt blir fredag.

ja det blev en after work igår, och den blev bra. Först var vi bara svenskarna från jobb, men sen fick vi sällskap av två norska kollegor, så då kändes det mer balanserat. Gick till ett ställer som heter Summit, som tidigare hette Sky Bar, och ligger högst upp i hotell Raddison. Utsikten var fenomenal ut över ett kvällsupplyst Oslo.
Drack en hel del öl, Eddie blev till slut grön i ansiktet och gick hem, Lasse skulle upp på spinning morgonen efter så han tog också ett tidigare avsked, och sen gick Maria också. Kvar till sent var Myhrstad och Bjurvill och jag. Allt gick grejt tills Bjuran började beställa svåra drinkar som Old Fashioned... sen gick det inte att stoppa grabbarna. Kramkalaset var i full gång och timmarna flög iväg. Vi hade supertrevligt ända tills Bjurvill valde att säga sin sanning om Kaninerna. Då fick Loppa nog o skule gå hem. Trodde att någon gentlemannamässigt skulle resa sig och gå med, inte minste eftersom vi alla skulle upp o jobba dagen efter och det ändå började bli dags att bege sig hemmåt. Men icke. Jag gick ensam o rädd hem genom Oslos mörka gator. Men jag klarade mig helskinnad. Mr Bjurvill Huggs där emot han hade svårare med hemtransporten, , , han åkte tydligen taxi en bit med Myhrstad (som för övrigt hade trott att jag också varit med i taxin ?!), men sen frågade han någon fråmling om vägen och var där efter lost. Hittade honom ändå hemma i soffan i morse med ytterkläder och väska på. Stackaren måste ha varit helt utmattad när han kom hem ;-) hahaha. Önskar att jag haft en kamera och tagit en bild av honom där han låg. Den hade kunnat komma väl till pass i ett flertal utpressningsärenden.



trevligt ställe med fin utsikt som sagt



mobilkameran är inte den bästa, ser ut som att rådhuset står i brand... men iaf, man får en känsla för utsikten.



det var här det började... Bjurvills och Myhrstads kramkalas, klem klem! hahaha! dom e för söta!

en stor dag är det idag. Qui fick valpar i natt, efter möda och mkt stort besvär tydligen. Fått uppdateringar under norgonen och dagen från en utmattad mamma/matte som inte sovit på ett och etthalv dygn, minst. Efter 11 timars värkarbete hade tre vlapar kommit. Men lilla fyran ville inte ut, eller kunde inte kanske. Så dom fick åka in till djursjukhuset. Där tog det ett tag, men när fyran kom ut så var den lille inte vid liv tyvärr. Men tre välmående valpar blev det i alla fall. En tik o två hanar! Här kommer lite bilder. Dom är fullkomligt underbart söta och jag vill bara vara där och gulla o fota och allt.




Två Stolta föräldrar. Läs mer på www.ridgeback.nu

Mer bilder på min hemsida! www.loppa.me

Vad som också är stort med denna dag är att det är EXAKT ett år sedan jag hälsade på Kristofer för första gången på Trygg Hansa. Började jobba där då för exakt ett år sedan och hade min första dag den 19/1 09. Så det är en dag som det händer stora saker på. Då ett möte i ett fikarum o en hand kladdig med apelsin. Nu ett gång valpar uppe i Motala.

En dag att minnas med andra ord, en dag som går till historien = )

Men vi sänder en tanke till lilla Fyran som inte klarade sig. Men vi ska ta väl hand om fyrans små syskon. Puss puss.

... inte för att jag är så svårflirtad när det kommer till film, det ska ganska så mkt till innan jag inte gillar en film helt enkelt. De absolut flesta finner jag underhållande i alla fall och kan fördra.

Men denna film tyckte jag verkligen om! I min lilla obevandrade filmvärld så vill jag säga att den hade det mesta. Action, absolut, en hel del coola fighter med lite finess och hjärna bakom, det gillar vi. Romantik, jo då, det fanns med, Sherlock e lite svag för en viss fröken och det vet hon om att utnyttja, och det gillar vi det med. Naket, nja, kankske lite i minsta laget :-) men en hel del bara manliga överkroppar fick vi ta del av och det gladde mig. Smartness, absolut, en hel del klurerier och lite mystik i Da Vinci Koden anda. Och så snygga miljöer och coola kostymer på det. Drama, jo lite kanske, för det finns en underliggande störtskön vänskap mellan Sherlock o Watson som är fin, Humor, ja jag skrattade ofta och karaktärerna e rätt festliga tycker jag. Jag hade en hel del asgarv, en hel del små tjut av rädsla och en hel del nagelbitande. Så jag tycker allt att den är av mig värd ♣♣♣♣ (av fem möjliga).

Så gå  se den vet ja. Den är helt klart underhållande och sevärd tycker jag.

http://sherlock-holmes-movie.warnerbros.com/ där finns trailer och bilder mm. Mumma!

lördagen igår sov jag länge. Kände mig inte helt frisk och valde därför att inte åka med Lasse till Bygdö. Var hemma och donade med kaniner och rummet istället och det känns i efterhand väldigt skönt. Nu är här rent och fint och en del grejer har fått åka ut i förrådet så jag inte behöver ha det framme.

senare på etermiddagen så kom det på tal att gå o spela biljard och dricka nån öl. Det lät lagom. Så ett par timmar senare var vi på väg ut. Gick till ett ställe där en av killarna som bor här i lägenheten jobbar. Mysigt med blandning av cafékänsla och pub och med ett biljardbord i källaren.

Sen så knatade vi vidare och bestämde oss för att köpa fryspizza och blanne och dra hem o spela spel. Så brev det. Någon is hade vi inte så Lasse Bartender fick i uppdrag att med tillhygge och energi gå ut o lösa problemet. . . det löstes och ingen drink blev den andra lik. . . ur isen han hackade från stupröret kom både små fröer och blad och en eller annan mindre gren. Drink Art, kallar vi det!

Idag har jag också haft lat dag. Sova äta, skype, bada bubbelbad i jacuzzin, äta, mer skype och nu ska vi på bio. Sherlock Holmes ska det bli. Hade gått på den tidigare visningen om inte Peter behövt tvaga sig i 45 minuter innan .. . . hur smutsig kan man vara? Men men, det går en nu senare kl halv nio också så det fick bli den istället.  Vi tar det med ro.

Jo, middagen hos Lasse igår blev supertrevlig. God mat, gott vin och trevligt sällskap. Att det blir en tradition är inget att tveka på. Vi kommer att komma till Lasse varje torsdag så länge vi bor i Oslo = )

Kom inte hem allt för sent heller, fick mina goa åtta timmar. Men mådde sen apa när jag vaknade. Hann tänka att jag absolut inte kan må så här efter ett par glas rött under en kväll. Vred o vände på mig, drack vatten, duschade, men mådde fortsatt illa. Ont i huvudet och illamående. Blä. Och Peter och jag som skulle till skatteetaten och försöka få ut våra skattekort. Ja, i ordning kom vi och iväg skulle vi, men då gick det inte längre, iväg sprang jag till toa och kräktes. Blä.

Sen mådde jag en smula bättre och vi knatade iväg. Skatteetaten är ett under av byråkrati och fullkomlig oduglighet. Vi fick inte gjort nått som vi behövde där. Värdelöst och helt bedrövligt. Sen skulle vi försöka fixa norskt bankkonto, och det gick lite bättre för mig men inte så bra alls för Peter. Man kan sammanfatta det som att Nordea inte gjorde sitt yttersta för att behålla Peter som kund. Så nu har han också Handelsbanken istället. Bra där. Så, kontentan av massor av timmar på olika kontor o banker och i köer av lika slag är att vi har var sitt konto att få ut lönen till. Men de kommer troligen att dra av 50% i skatt eftersom vi inte fått våra skattekort.

Trist.

Och så har jag mått fortsatt apa hela dagen. Fick inget gjort på jobb när jag var där. Försökte, men med feber och huvudvärk och utan mat i kroppen så var det ett dött lopp för min del. Tog mig med möda hem och kröp in under en filt. Där ligger jag än. Men ett 2,5h långt videosamtal med Kristofer fick mig på bättre humör. Och vi tittade på Skidskyttestafetten tillsammans liksom över nätet och Sverige vann så det piggade också upp en hel del. Jag säger bara God Bless Skype och jag fullkomligt älskar min dator!

Igår efter mitt lilla mörker, eller snarare mitt i det, så började jag läsa The Seven Spiritual Laws of Success, A practical guide to the fulfillment of your dreams. av Deepak Chopra. En bok som jag köpte i indien för ganska så precis två år sedan. Den har liksom funnits där i åtanke att ta till men det har inte blivit av. Så nu slog jag till helt enkelt.

Svårt att kanske exakt översätta vad det hela handlar om, men jag kommer göra det på mitt eget vis ur minnet, för det blir ju då vad jag har tagit till mig. Första lagen handlar om att liskom öppna upp sig, för att kunna vara öppen för all den lycka och framgång som kan komma till en. Men den kan bara komma om man är just öppen och fri. Så, knepen är

1) meditation, helst en halvtimma morgon och kväll.
2) Tystnad, gärna en timma om dagen (!)
3) granska naturen, lyssna, lukta, titta, ta till dig.
4) döm o bedöm inget och ingen.

Meditera har jag gjort förut, det är en vana som jag gärna försöker komma in i igen. Den där halvtimman på morgonen kanske blir tricky när man ska till jobb o allt är mörkt o trött, men efter jobb absolut. Och en timmas tystnad då blir nog inte så knepigt. Men visst fan är det svårt att inte prata eller läsa eller se på tv eller lyssna på musik... men det går. Granska naturen och bara vara ute och ta in ska inte heller bli nått knepigt tror jag. Det handlar också mkt om en vana, att ta sig ut. Men här finns mkt fina parker och strövområden på nära håll här. Men, att inte döma och bedöma sig själv och andra blir nog sjukt svårt! Bara på jobbet som ny gör man ju ständigt bedömningar av allt man gör, och försöker ta in och bedöma hur andra gör, bra mindre bra och hur man ska prioritera. Det handlar ju inte bara om att inte döma folk på ett negativt sätt, utan att göra sig fri från all typ av bedömning av allt. Svårt. Men nyttigt.

Först när dammen är stilla kan en liten sten göra avtryck och dess vågor på ytan kan sprida sig långt över till den andra stranden. I ett stormande hav kan man slänga i ett kylskåp utan att det märks. Alltså, man behöver lugn för att lyckans lilla småsten ska kunna få en dit man önskar och behöver.

Jag har försökt ha dessa små övningar med mig under dagen och det har gått ok tycker jag. Har jobbat på och försökt att inte bry mig om att om jag var si eller så, så skulle jag ha,... eller om jag hade vetat si eller så så hade... inget sånt. Bara göra, fråga, lösa och sen vidare. Ganska så skönt.

Granska naturen kan man ju göra hemma på rummet också! om man tycker om att titta på sexuellt aktiva kaniner! jag är av uppfattningen att det helt klart borde räknas. Iaf så länge det är 12 minusgrader ute :-)

nu ska jag ta en stunds meditation innan kvällen fortsätter med middag hos Lasse med Peter. Ha det flott!

Kramar från en lite mer till freds Loppa.

... och det kommer att behövas. Känner mig krasslig, har lite hemlängtan vet att det beror säkert lika mycket på att jag känner mig trött o krasslig, har inte samma driv att jobba på och fråga och ta mig vidare. Men det hade känts bra om det fanns någon där som fångade upp en när man blev lite hängig och som kunde inspirera mig att vilja lära mig mer och kanske snabbare. 

Så, detta betyder inte att jag inte gillar jobbet, det gör jag och mina kollegor är verkligen trevliga. det blir bättre efter helg o vila.

Hemma vid är det nu nystädat och en alldeles ny underbar disktrasa har fått flytta in i köket. Peter och Loppa var på stan och investerade. Sex nya dricksglas har också fått nytt hem hos oss. Det går inte att bo fem pers ihop o leva med tre glas. Kaninerna har också nystädat, men fortsätter med sina lesbiska sexuella lekar, mest om morgonen och senare på kvällen. Jag låter dom hållas, är glad att dom har varandra och tänker att det är bra att dom är flickor båda två (så att dom inte blir fler) och att dom har en förstående och accepterande matte. Til en början tyckte jag mest att dom var tokiga och kanske till och med borde skärpa sig. Men ett större mått av förståelse och till och med avund har börjat smyga sig på. Dom har varandra dom, gosar och myser mest hela dagarna, jagar varandra och kör sextionian ett gäng vändor morgon och kväll, ingen vetskap om andra kaniner, ingen avundsjuka, inga grubblerier. Dom har helt enkelt varandra i vått och tort. En lurvig liten grå och en lurvig liten prickig. Inga konstigheter.

Själv så saknar jag närheten. Ingen att krypa ner brevid om kvällen. Ingen att prata strunt med tills man somnar. Ingen att vakna bredvid och krypa intill nära nära. Ingen att snudda vid i hemlighet på lunchen. Ingen stulen kyss i trappan eller hissen. Ingen som kramar en bakifrån och kysser en i nacken i köket. Inte så mycket som en endaste vänskaplig kram har man fått sedan flera flera dagar tillbaka. Det sägs att en människa egentligen behöver fysik närhet med ungefär tio olika människor varje dag för att må bra... inte undra på att jag känner mig krasslig. . .

... det får mig i skrivande stund att fundera på hur jag i hela friden kunde välja detta självmant, frivilligt och till och med tycka att det var en bra idé! Är detta kanske i själva verket den dumaste idén jag har haft på väldigt länge??

och inte bara en dum idé, det är något jag har fullföljt. Vem kopplade bort buren? Kan jag verkligen ha bestämt detta själv? Var i fanns logiken att detta skulle vara en bra idé? Fanns det verkligen inga andra alternativ? Någon vänlig vän skrev till mig för någon dag sedan att jag skulle veta att det bara var att komma hem igen om det inte funkade. Är det så enkelt? Det känns inte så. Är man inte en förlorare då? Min stolthet har varit på väg att leda mig i fördärvet förr, så jag tror jag är bättre rustad att se varningtecknen i detta fall. Vi ska oavsett inte ta ut något i förväg. Det har bara gått tre dagar. ... . .. . ...

... blev en bra dag vill jag tänka. Svårt att bedöma helt eftersom det käns som jag inte gjort nått. Ni som känner mig vet att jag gärna vill mäta, räkna och pricka av. Men jag har mest lyssnat tittat och frågat. Men det går bra. alla är snälla och chefen fylde år så vi fick tårta! Ni som undrat hur gammal är han egentligen... 40 är svaret.
min andra chef gav mig välkomstblommor som står o doftar i kapp med kaninerna på rummet. All is good.

Jag tror jobbet kommer att gå hur bra som helst. Ska bara komma in i var man hittar all info. Inte samlat så där, utan det finns en hel massa olika små gömmor (läs program och internetsidor) som man måste logga in på för att få tillgång till olika saker. Men det ska gå. Mina kollegor är supertrevliga och det känns avslappnat och enkelt att komma in i stämning och gänget liksom. Vi ska på nån tur till fjällen allihop o bo i hytter i februari! det blir kul!

Efter jobb så knatade Bjurvill och jag hem, hamdlade och lagade mat. Lockade hit Lasse med löften om mat och vin o han kom på en kvart. Så det får nog bli en måndagstradition. Måndagar har för få trevliga traditioner. Så får det bli! Kaninerna verkar för tillfälligt ha lugnat ner sig och jag hoppas detta kommer att hålla i sig till efter läggdags och vara tills imorgon bitti. Men det ger sig. Jag vill bara dom ska må bra, och just nu känns det verkligen så. Lunet infinner sig i kammaren min.

Till sängs! Puss mina vänner!

Flytten hit var allt annat än enkel, mest känslomässigt men också praktiskt. Jag kom igång för sent och kände att jag inte hann med nått alls i tid.  Det bara välde över mig och kändes fullkomligt okontrollerbart och kaosartat.
Hur det nu var så kom jag iväg med mamma, och till stor del tack vare hennes hjälp. Körde i fredags eftermiddag, och var framme i lägenheten klockan 22 samma kväll. Möttes av Bjurvill och Lasse som hjälpte till att bära in. Jag gillar lägenheten. Den ligger i ett bra lugnt område och det finns tre stora bra sovrum, så alla får sitt eget kryp in. Vardagsrummet är inte så stort och det finns en eller annan skavank här och där, men vi ska träffa hyresvärden i morgon o gå igenom vad vi kan få åtgärdat och så.
Fredagskvällen blev till natt och vi satt uppe rätt länge o käkade och drack vin o bubbel o pratade. Mamma o jag sov länge dagen där på. Sen blev det frukost med Bjurvill och sen kom Lasse och tog oss på en lång promenad runt i stan. Solen sken och snön gnistrade. Det var sagolikt vackert. Lägger upp lite bilder så får ni se vad jag såg.

Mamma for sen hem tillbaka till Skåne och jag donade på rummet för att komma i ordning lite. Kaninerna har stor bur och våningar att hoppas upp på. Dom ska inte kunna klaga, men det gjorde Pricken nog på sitt eget lilla vis ändå i morse. . . hon möblerar om och river tidningar. Men jag tror nog snart hon ska finna sig hon med.

Kvällen sen så gick Bjurvill o jag till Lasse på drink. Han bor nära o har en supertrevlig lägenhet. Sen gick vi ut o käkade på ett Thai-ställe som hade inrett helt i thailändsk stil med hyddor o bambu o regelrätta strömavbrott o dundrande åskskurar. Mysigt. Maten var dessutom jättegod och vi hade hur trevligt som helst. Sen gick vi till Champagnerian och tog ett glas och firade att vår Norska resa faktiskt börjat på riktigt nu. Och sen släntrade vi hem till Lasse på en sängfösare till innan vi avslutade kvällen.

Det är  verkligen kallt i Oslo. Men inte nån rå fuktig kyla utan torrt stilla och riktigt kallt. Men solen har lyst nu under helgen så allt är verkligen vackert. Var på en lång promenad idag också med Bjurvill. Vi gick ner mot hamnen och Akershus och sen runt udden bort till den nya Operan. Så vacker den är! badande i solljus och gnistrande av vit marmor och vit snö. Verkligen nått att vila ögonen på för den arkitekturintresserade.  

Känns bra att vara framme o ha landat en smula. Men jag saknar min lägenhet och allt som var ordnat hemma. Saknar Kristofer extremt mycket också. Svårt att se hur jag ska klara mig utan att ha honom att krypa ner bredvid. Men det får gå, så är det bara.